Han hade svårt att bestämma sig för vad han ville ha till kvällsfika så då bestämde jag. Ett äpple, åt ju rätt sen middag. Då säger han Nej mamma jag kan inte äta äpple. Och jag tänkte vad har det nu tagit åt honom. Så då frågade jag varför han inte kunde äta äpple. Då säger han stolt, Mamma jag har faktiskt en lös tand. Och mycket riktigt det hade han. Men han fick äta äpple ändå. Delade ju med den där äppeldelaren jag har så det blev ju klyftor. Sen ville han ringa och berätta för sin mormor och för min bästa kompis. Tänk så små saker kan glädja små barn :)

Nu ska jag släcka ner här för jag har en hemsk huvudvärk och den lär inte släppa när jag ligger framför datorn :S