Saknaden är stor!

Saknar min älskling massor, vill verkligen att veckorna springer iväg så jag får kramas och pussas med honom.
Men det är ju faktiskt mindre än 3 veckor kvar till jul så tiden går nog fort.
Men det är en nackdel, tiden går tyvärr inte så fort när man är hemma och är sjukskriven. Går här i ovissheten och vet inte ännu på några dagar vad som är tokigt med mig.
Man blir ju mer eller mindre galen av att vara hemma och inte få göra något. Märkte igår att jag var igång lite för mycket, och det straffade sig efteråt. Känns så jävla bistert att inte få göra det man tycker är så roligt. Vill ju kunna dansa som vanligt igen, men det är bara glömma just nu. För nu är det nog hemskt att bara promenera lite.
Fick börja äta kortison i fredags men än har jag inte märkt att det har hjälpt men det borde ju göra det.
Nej nu ska jag försöka ta mig i kragen och köra igång en tvättmaskin. Har inte tvättat ett plagg på mer än 1 vecka..
Älskar dig min underbara Mats, Puss och Kram...
Börjar bli lite mer positiv nu men har varit ett tungt veckoslut helt klart.
Tack för att ni orkar stå ut med mig just nu. Ni vet vilka ni är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0